Undrar om det är den härliga 3-års trots som anlänt till vår familj? Tog fram Trotsboken och läste lite grann. Det står att enligt en studie så uppstår det små konflikter mellan 2-3-åringar och deras föräldrar var tredje minut och större konflikter tre-fyra gånger i timmen. Hej och hå känner jag bara!! Välkommen till verkligheten eller??
Nu är det väl inte allra värsta sortens trots, MEN visst är det jobbigt. Det sticker jag inte under stolen med. För varför få det att låta som om det är helt underbart och en underbar dans på rosor när det inte är det?! Alla föräldrar vet det. Varför inte vara ärliga? Hur som så är tydligen trots en kärleksbetygelse och främst mot mamma och pappa. “Ett barn som mår bra ska trotsa mot den eller de människor som det är mest tryggt med. Man kan alltså ta det som en sorts komplimang att barnet trotsar.”
Sen är jag så trött på skitsnack och den svenska avundsjukan!! Blä 
Nej, nu ska jag plocka iordning lite inför promenaden till Kyrkis imorgon bitti!
På återseende!
Sötnötterna mina!
)Provade hennes igår, den vita. Har ju lite svårt med ljus kläder, men det kanske känns mer sommar?
Är väl inte så tokigt det heller egentligen, men ja ni förstår!
Har fortfarande inte kommit ut på nån springtur. Är ju alldeles för KALLT… Ska jag springa så måste det ju ske mitt på dan när det är lite varmare. Får ta mig i kragen och kolla hur mamma jobbar på dagarna nu. Skulle ju vara skönt att ha gjort en liten tur på dagen och sen kunna ägna tiden på kvällen till plugg och målning!
Vi åker till Isak och Anna och leker lite igen. Man är ju inställd på att man ska åka.
Så nu blir det till att gåöva här hemma